FATTA!
Jag kan förstå hur du menar och hur du känner. Men jag orkar inte reda ut det hära. Jag vill inte ha dig som en nära vän nu. jag vill bara ha dig på avstånd inget mer än så. Du kanske inte fattar hur jag känner? Det är ändå du som har sagt att jag e ful äcklig och störande och lalala och visst jag kanske har sagt något liknande nån gång men inte VARJE gång vi bråkar. Jag orkar verkligen inte lösa det här. Jag ser ingen anledning det är ändå bara jag som får be om förlåtelse för något som jag inte har gjort och det tänker jag inte. Visst vi sa föralltid och vi var verkligen BÄSTA vänner. och j ag ställde upp för dig i både vått och torrt men du såg inte det. För dina ögon var någon annan stans. Jag klandrar dig inte för det eller nånting för jag förstår dig. Men jag vill inte lösa det här. Jag vill inte att allt ska bli som förrut för det kommer aldrig bli så! Jag orkar inte sitta och lösa nånting som ändå iinte kommer lösas du kommer göra samma sak igen för du har gjort det 10000000000 ggr och du säger själv att du inte vill ha nått med mig att göra. Så snälla LÅT MIG LEVA MITT LIV! och snacka inte så jävla mycket!
